Integritet, fördjupning

Integritetsfrågor har diskuterats mycket de senaste åren. Dock är debatten ofta förvirrad och inte helt stringent. Utrymmet för tyckande är stort, och det är svårt att göra något konkret för att stärka integritet, och diverse förslag är direkt kontraproduktiva.

Årets boktips är därför Anders R Olssons "Att stänga det öppna samhället".

Jag ska försöka ge ett kort referat över de olika problem som faktiskt bör diskuteras.

"Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen skapar förutsättningar för staten (och vissa andra institutioner) att utöva en alltmer effektiv kontroll över individer". Kontrollen införs med motiveringar som att öka tryggheten, skydda barn från sexuella övergrepp, terrorism och hälsorisker.

Olsson problematiserar massmedierna genom något-måste-göras-journalistik hejar på införande av nya övervakningsmetoder. Massmedierna skrämmer upp människor och gör dem mer benägna att acceptera långtgående kontroller, trots att riskerna för liv och lem snarare minskat över tid.

Människor, både i Sverige och utomlands, tror i hög utsträckning på tekniska "fixar" och debatten förenklas till "rent mjöl i påsen" eller att onda Storebror gömmer sig i Staten. Vilka tjänar på utvecklingen? Media får sälja lösnummer, säkerhetsföretag tjänar stora pengar på att sälja avancerade säkerhetssystem, myndigheter av allehanda slag är också betjänta av större säkerhet för att få ökade anslag.

Samtidigt är integriteten en mycket svårgreppbar fråga. Vi måste ju röja information om varandra för att till exempel kunna umgås, prata och ha relationer till varandra. Det är förstås inte funktionellt att vi skulle ha någon slags ultimat integritet gentemot varandra. Olsson refererar här till filosofiprofessorn Ferdinand Shoeman som med boken Privacy and Social Freedom (1992) lanserade en teori om "privacy" som i korthet ställer en teoretisk handlingsfrihet och en starkt formande social realitet mot varandra. Individens frihet beror på friheten i grupperna där individen ingår. Människans vilja till fullständigt oberoende är begränsad och en fungerande integritetspolitik måste ta hänsyn till detta.

Schoeman menar att vi alltid utsätts för sociala tryck eftersom vi måste vara beroende av andra människor. Vi har en vilja att anpassa oss till sociala sammanhang. En viktig aspekt av integritet är därför att ha frihet att välja sina sociala sammanhang.

Olsson citerar vidare Herbert Mead som företräder interaktionismen inom socialpsykolig, som menar att vi till och med bygger upp vår egen identitet genom grupptillhörighet. Att välja bort gruppen skulle således inte ge mycket personlig integritet kvar att värna.

Integriteten kan därför delas upp i dels personlig integritet, men också i kulturell integritet. Det senare innebär att vi som grupp tillsammans har frihet att odla vår kultur, till exempel inom familjen, föreningar och poiltiska partier. Individen har möjlighet att interagera med dessa sfärer på olika sätt och måste förstås också ha frihet att lämna dem. Ett för stort mått av integritet i dessa sfärer kan leda till sekterism och man måste därför ha frihet att välja bort dessa sfärer.

Olsson leder oss vidare genom yttrandefriheten, informationsfriheten och offentlighetsprincipen som förutsättning för demokratin, samt hur dessa och brevhemligheten långsamt urholkats under de senaste decennierna. Det ska jag berätta mer om en annan gång.